Barn - Pediatrik

Borrelia - Neuroborrelios

Borrelia burgdorferi är en bakterie som sprids av fästingar. Fästingar finns i stor mängd i södra och mellersta Sverige, men är ovanligare norr om Dalälven. Borreliainfektioner uppträder huvudsakligen mellan maj och december. Efter ett fästingbett kan lokala infektioner i huden uppträda, vanligen erytema migrans. Andra mer sällsynta hudmanifestationer är akrodermatit och lymfocytom. Bakterien kan spridas till nervsystemet även utan föregående klinisk hudinfektion och orsaka neuroborrelios.

Borrelia - Akrodermatit

Borrelia burgdorferi är en bakterie som sprids av fästingar. Fästingar finns i stor mängd i södra och mellersta Sverige, men är ovanligare norr om Dalälven. Borreliainfektioner uppträder huvudsakligen mellan maj och december. Efter ett fästingbett kan lokala infektioner i huden uppträda, vanligen erytema migrans. Andra mer sällsynta hudmanifestationer är akrodermatit och lymfocytom. Bakterien kan spridas till nervsystemet även utan föregående klinisk hudinfektion och orsaka neuroborrelios.

Allergisk rinit (hösnuva), persisterande

En markant ökning av allergier har skett under de senaste decennierna och man anser idag att cirka 20% av befolkningen lider av allergisk rinit. Orsakerna till denna ökning av allergiska besvär i populationen är oklar. Den vanligaste orsaken till persisterande (perenn) allergisk rinit är allergi mot kvalster och pälsdjur (katt, hund, häst, kanin och marsvin). En isolerad mögelallergi som enda orsak till persisterande (perenn) rinit är ytterst ovanligt.

Den allergiska riniten är ett inflammationstillstånd i näsans slemhinna. När antigen kommer in i näsan presenteras det av antigenpresenterande celler för inflammatoriska celler, T- och B-lymfocyter. En produktion av antigenspecifika immunglobuliner, exempelvis IgE, sker. Den tidiga inflammatoriska reaktionen i samband med allergisk rinit och även allergiskt betingad astma är associerad med IgE-medierad mastcellsaktivering och påföljande frisättning av primära inflammatoriska mediatorer.

Anafylaxi Barn

Den anafylaktiska reaktionen är en akut, svår, oftast snabbt insättande och potentiellt livshotande överkänslighetsreaktion med symtom från flera organsystem. I reaktionen ingår alltid en objektiv respiratorisk och/eller kardiovaskulär och/eller kraftig allmänpåverkan och dessutom vanligtvis symtom från hud, slemhinnor och magtarmkanal. Man skiljer på allergisk och icke-allergisk anafylaxi där den förra har immunologiska orsaker och framför allt förmedlas via IgE med systemisk frisättning av mediatorer från mastceller och basofila granulocyter. Vid icke-allergisk anafylaxi, som är mer ovanlig hos barn, sker direkt frisättning av mediatorer från mastceller och basofila granulocyter (typexempel: reaktion på biogena aminer, kontrastmedel och läkemedel).

Ljumskbråck Barn

Under fosterlivet bildas inguinalkanalen från en utbuktning av peritoneum, den s k processus vaginalis. Normalt sluts denna efter att testiklarna vandrat ner i skrotum under första levnadsåret, men slutningen kan även ske senare fram till ca 2 års ålder. Hos flickor återfinns processus vaginalis utmed ligamentum rotundum som går ner i labia majora. Om slutning av processus vaginalis är ofullständig eller uteblir uppstår ett hydrocele eller ljumskbråck. Vid hydrocele är processus vaginalis öppning så trång att enbart vätska från bukhålan kan passera. Ett kommunicerande hydrocele ändrar storlek under dygnet. Om det däremot har uppstått en segmentell obliteration av processus vaginalis kan det finnas en välavgränsad spänd resistens utefter funikeln eller testikeln.

Dystrofia Myotonica Typ1

Dystrofia myotonika 1 (DM1)√§r den vanligaste muskeldystrofin hos vuxna med en prevalens p√• 1-12/100 000 i Europa. F√∂rekomsten √§r dock mycket geografiskt varierande; i Sverige finns lokala anhopningar bl a i Boden/Lule√•. √Ėrebro l√§n har en rapporterad prevalens p√• 19/100 000, och i stort sett samma prevalens, 18/100 000, finns bland vuxna i V√§stra G√∂taland. Detta √§r en systemsjukdom och inte en renodlad muskelsjukdom. Sjukdomen √§r √§rftlig sjukdom och ned√§rvs autosomalt dominant och har h√∂g penetrans. Nymutationer √§r troligen mycket ovanliga.

Insomni

Optimal s√∂mnl√§ngd f√∂r v√§lm√•ende √§r 7‚Äď8 timmar d√§r s√•v√§l mer s√∂mn (9‚Äď10 tim.) eller mindre (5‚Äď6 tim.) ger hormonella omst√§llningar, inneb√§rande bl.a. risk f√∂r √∂vervikt. Frekvent (minst 3 ggr/vecka) mindre s√∂mn √§n 6,5‚Äď7,5 timmar. √Ąldre klarar sig med n√•got kortare s√∂mntid, 15‚Äď25 √•ringar beh√∂ver mer. F√∂rl√§ngd insomningstid (> 30 minuter). Fler √§n 3 uppvaknanden/natt. Tidigt morgonuppvaknande. Duration l√§ngre √§n 1 m√•nad √§r s√•dan som ing√•r i begreppet s√∂mnst√∂rning. Orsakerna till s√∂mnst√∂rning √§r andra sjukdomar s√•som depression, √•ngest, missbruk, kronisk stress. Skiftarbete. Brist p√• motion. Alltf√∂r lite aktivitet dagtid. Sociala bekymmer inkl. bl.a. arbetsf√∂rh√•llanden d√§r alltf√∂r h√∂ga krav, l√•g bel√∂ning (l√∂n, uppskattning), bristande kontroll √∂ver egna arbetssituationen visat ge s√∂mnproblem. Stimulantiaintag kv√§llstid i form av r√∂kning, kaffe. Diabetes, hypertoni, obesitas medf√∂r ofta s√∂mnbesv√§r, sannolikt p.g.a. metabola/kardiovaskul√§ra f√∂r√§ndringar. Sm√§rtor. Stroke. Parkinson. MS. RLS, Anemi. Borrelia. Kvalsterallergi med √•tf√∂ljande t√§thet i n√§sa/√∂vre luftv√§gar. Vissa l√§kemedel √§r ocks√• orsaker till s√∂mnbesv√§r.

Manodepressiv sjukdom - Bipolär sjukdom

Bipolär sjukdom är ett kroniskt sjukdomstillstånd av oklar genes. Tillståndet kännetecknas primärt av episodiska förskjutningar av stämningsläge och aktivitetsnivå men motivation, kognition och motorik är också påverkat. De affektiva episoderna har varierande duration och patienterna kan vara väsentligen besvärsfria under perioder däremellan. De affektiva episoderna utgörs antingen av depression, mani eller en blandning av dessa. Depression kännetecknas främst av ihållande nedstämdhet, anhedoni och apati.
Typiskt för maniska episoder är en ihållande och abnormt förhöjd, expansiv eller irritabel sinnesstämning. Vid besvärsfrihet mellan episoder benämns tillståndet eutymi. Vid blandtillstånd förekommer att överaktivitet, irritabilitet och rusande tankar kan blandas med hopplöshet, nedstämdhet, minskat sömnbehov och självmordstankar. 
Bipolär sjukdom delas upp i två typer: 

Psykos

Psykos kännetecknas av en förvrängd upplevelse av omvärlden, svårighet att tolka intryck och bedöma trovärdighet samt svårt att pröva sina egna tolkningar. Vitala funktioner som viljeliv, känsloliv, uppmärksamhet och kontakt med människor påverkas. Vanliga symtom vid psykos är hallucinationer, vanföreställningar och osammanhängande tal.

Psykos innebär ett tillstånd som förekommer episodiskt vid schizofreni och liknande syndrom. Psykos kan även förekomma vid andra allvarliga psykiska sjukdomar samt sekundärt till hjärnskador, förgiftningar och som läkemedelsbiverkning. De vanligaste psykossjukdomarna är schizofreni, schizoaffektivt syndrom, vanföreställningssyndrom, kortvarig psykos/schizofreniformt syndrom samt substansutlöst psykos.

√Ėgonlocksinflammation - Blefarit

Blefarit är en inflammation i ögonlockskanten. Det är en vanlig åkomma som finns i alla åldrar men äldre och personer med känslig hud är extra drabbade. Det finns flera olika bakomliggande orsaker. Associerade sjukdomar är allergier, seborrosik dermarit, rosacea. Blefarit kan i sin tur leda till hordeolum, konjunktivit samt keratit. Man skiljer på främre och bakre blefarit där den främre drabbar framsidan av ögonlockskanten. Detta orsakas vanligen av ökad talgkörtelutsöndring eller stafylokocker som engagerar hårrötterna på cilierna. Vid en stafylokockinfektion utsöndrar bakterierna ett toxin som ger upphov till en kemisk konjunktivit som ger besvär av skav och irritation. Det finns även mer ovanliga agens. Behandlingen är dock densamma.

Vid bakre drabbas insidan av ögonlocket, med inflammation och tilltäppning av Meiboms körtlar som följd. Den uteblivna oljiga talget som annars fungerar som ett smörjmedel för konjunktiva, medför att det blir svårare för bindehinnan att hålla tårfilmen på plats och återfukta ögat. Detta bidrar till torra ögon och kan bli ett kroniskt och besvärande problem.

Sidor