Muntorrhet - Xerostomi

Bakgrund

Saliv produceras från olika spottkörtlar; tre stora pariga körtlar där öronspottkörteln (parotis) producerar serös saliv, tungspottkörteln (sublingualis) mukös saliv och underkäksspottkörteln (submandibularis) en blandad typ av saliv. Utöver dessa finns också många små accessoriska spottkörtlar som producerar mukös saliv. All denna saliv blandas i munhålan till så kallad helsaliv.

Saliven har många viktiga funktioner. Den smörjer, skyddar, försvarar, spolar rent, underlättar matsmältningen, bidrar till smakupplevelsen, buffrar och lagrar mineral. Därför påverkar muntorrhet mer än livskvaliteten. Det har en direkt inverkan på både den allmänna och orala hälsan. Normalt ska salivsekretionen vid vila ligga på 0,25 – 0,35 ml/min och vid tuggning på 1-3 ml/min. Låg uppmätt salivsekretion benämns hyposalivation medan låg upplevd salivsekretion brukar kallas xerostomi.

Strålning mot huvud- och halsområdet ger ofta svår muntorrhet, likaså vissa systemiska tillstånd såsom autoimmuna sjukdomar (t ex Sjögrens syndrom) och endokrina sjukdomar (t ex diabetes).
Man kan emellertid bli muntorr även av feber, uttorkning och inte minst munandning – speciellt nattetid. Barn som genomgår behandling för cancer drabbas av reducerad salivsekretion, som kan kvarstå flera år efter avslutad behandling. Generellt sett avtar salivsekretionen med stigande ålder och kvinnor producerar mindre saliv än män. Detta kan delvis orsakas av ökande medicinering med stigande ålder och även att kvinnor ofta intar mer mediciner än män.

Symtom

  • Svårigheter att tala
  • Svårigheter att tugga
  • Svårigheter att svälja
  • Svårt att sova då muntorrheten är speciellt uttalad på natten
  • Smakstörningar
  • Känsla av att ha dålig andedräkt
  • Sveda i munnen
  • Ökad känslighet för starka smaker
  • Ökad kariesaktivitet
  • Svamp i munnen
  • Tandköttsinflammation

Utredning

  • Anamnes (Sjukhistoria)
    • Symtom duration? Symtomdebut? Trauma?
    • Intag av läkemedel? Allergier?
  • Status
    • Klinisk bild
  • Prover
    • Salivmättning - Efter 15 min vila låta personen svälja den saliv som finns i munnen och lätt framåtböjd under 15 min spontant låta saliven rinna ner i ett mätglas eller en kopp Skrapprov - Från slemhinnan tas skrapprov för mikrobiologisk odling. För att utesluta enbart bärarskrap krävs riklig växt av Candida i provsvar. När vilosaliven är uppmätt får personen tugga på en paraffinbit under en minut, svälja och därefter under 5 min göra en ny salivuppsamling för mätning av den stimulerade saliven. Saliven mäts eller vägs, då skumbildning kan försvåra mätningen.

Behandling

  • Kost - Vid muntorrhet ökar risken för småätande, intag av söta eller sura drycker och val av mer kolhydratrik och lättuggad kost som är mer kariogen och plackansamlande. Patienten måste få en anpassad kostrådgivning
  • Munhygien - Patienten måste också här få hjälp att optimera sin munhygien genom val av rätt metoder och produkter. Geler är lätta att använda och passar speciellt bra som slemhinneskydd under natten och för den som bär avtagbar protes
  • Fluor - Fluortillskott, förutom tandborstning två gånger per dag med fluortandkräm, krävs vid förekomst av egna tänder, i första hand sköljning med 0,2 %-ig NaF-lösning
  • Gingivit - Vid gingivit kan man periodvis vilja använda klorhexidin. Ordinera under en begränsad tid och följ upp samt kombinera med en tandkräm som inte stör klorhexidinets effekt
  • Protes - Patienten måste ta ut protesen nattetid och optimera sin proteshygien. Ibland måste antimykotika sättas in och då är Mycostatin det första valet: sköljning med 3 ml x 4 under en minut och därefter nedsväljning.

Referenser

  • Att förbättra munhälsan hos personer med funktionsnedsättning – barn, vuxna och äldre. Konsenusarbete för effektivare munhälsobefrämjande arbete för personer med funktionsnedsättning. Gabre P & Wårdh I (red). Mun-H-Center förlag 2011. ISBN: 978-91-976819-7-1