Födoämnesöverkänslighet

Bakgrund

Födoämnesöverkänslighet är ett svårt område inom allergologin. Å ena sidan finns det en stor diskrepans mellan upplevd och bevisad överkänslighet. Å andra sidan rör det sig om en potentiellt livshotande åkomma.Var femte anafylaktisk chock orsakas av födoämnesallergi. En fjärdedel av alla vuxna säger att det finns mat och/eller dryck som de på något sätt inte tål. Bara 10-20 % av dessa har en bevisad överkänslighet med de utredningsverktyg som finns att tillgå. Detta betyder dock inte att de övriga patienterna (80-90 %) inbillar sig eller hittar på, utan är snarare ett tecken på hur komplicerad födoämneskänslighet är. När det gäller orsakssamband så delas dessa in i 2 grupper.

  • Toxiska reaktioner -  En del mat och dryck kan, om de intas i tillräckligt mängd, utlösa symtom p g a sitt innehåll av toxiska substanser. Exempel på detta är cyanid i bittermandel och aprikoskärnor, tiocyanat i blomkål
  • Icke toxiska reaktioner
    1. Immunologiska reaktioner - allergier
    2. Icke immunologiska reaktioner - födoämnesintolerans.

Under de två första levnadsåren är ägg- och mjölkallergi de i särklass vanligaste. Andra tidiga allergier är fisk- och jordnötsallergi. Under uppväxtåren tillkommer nya matallergier - allergier mot jordnöt, hasselnöt, cashewnöt/andra nötter samt skaldjur blir vanligare. Många pollenallergier debuterar under uppväxtåren. Både björk- och gråbopollenallergi är ofta förenade med typiska födoämnesallergier p g a korsreaktion mellan pollenallergen och likartade strukturer på vissa födoämnen. Björkpollenrelaterade födoämnen är stenfrukter såsom äpple, päron, plommon, körsbär samt morötter, potatis (skal) och jordgubbar. Gråbopollenrelaterade födoämnen är selleri, paprika, persilja, koriander, vitlök, brödkryddor (anis, fänkål, kummin), kamomill, malört, senap. Många vuxna har kvar allergi mot jordnöt, nötter, fisk och skaldjur. Orala allergisyndrom är vanliga hos framför allt björkallergiker, men även hos gråboallergiker.

Sena reaktioner av allergi mot rött kött har nyligen beskrivits. Patienten bildar IgE-antikroppar mot en kolhydratstruktur kallad galactos-alfa-1,3-galactos (alfa-Gal) som finns på köttprotein. En koppling finns mellan fästingbett och denna speciella form av allergi. Reaktionen kommer 3-6 timmar efter konsumtion av rött kött. Symtomen kan vara anafylaxi, angioödem eller urtikaria. Även isolerade magsymtom är beskrivna.

Under vuxenåren tillkommer betydligt mer icke-immunologisk än immunologisk födoämnesöverkänslighet. Exempel på icke-immunologiska mekanismer är överkänslighet mot kapsaicin, konserveringsmedel, färgämnen, kolhydratrika födoämnen, histaminfrisättande födoämnen samt biogena aminer.

Symtom

  • Symtomen kommer då vanligtvis inom en timme efter födointag och åtföljs ofta av symtom från mag-tarmkanalen och/eller huden.
  • Munhåla och svalg    
    • Klåda
    • Svullnad
    • Angioödem i läppar, tunga eller gom
  • Mag-tarmkanalen
    • Halsklåda
    • Illamående
    • Smärta i mage
    • Kräkningar
    • Diarré
    • Reflux
  • Hud
    • Akut urtikaria
    • Eksem
    • Erytem
    • Klåda
  • Uftvägarna
    • Akut rinnsnuva
    • Nästäppa
    • Nysningar
    • Hosta
    • Dyspné
    • Väsande andning
  • Ögon
    • Ögonklåda
    • Konjunktival rodnad
    • Periorbitalt ödem

Utredning

  • Anamnes (Sjukhistoria)
  • Elimination (man tar bort det misstänkta födoämnet en tid ur kosten)
  • Provokation (man återinför födoämnet)
  • Registrering av symtom med hjälp av dagbok
  • Hudtestning (pricktest)
    • Pricktest är mycket känsligt för att påvisa mastcellsbundna IgE-antikroppar i huden
    • En positiv hudtestreaktion respektive fynd av specifika IgE-antikroppar i serum kan ha klinisk betydelse, men är ej liktydigt med att individen får symtom av det testade födoämnet.
  • Blodprov (t ex immunoCAP) är bara hjälpmedel för att förstå mekanismer

Differential diagnoser

  • IBS (Irritable Bowel Syndrome)
  • Inflammatoriska mag-tarmsjukdomar
  • Gallvägssjukdomar (måltidsrelaterade besvär)
  • Exokrin pankreasinsufficiens (malabsorption av fett och kolhydrater, ibland måltidsrelaterade besvär)
  • Peptidproducerande tumörer i mag-tarmkanalen (takykiner och aminer ger varierande symtombild)
  • Dyspepsi NUD
  • Porfyrier (kan utlösas av alkohol)
  • Systemisk mastocytos

Behandling

  • Eliminationskost - Näringsriktig eliminationskost
  • ”Matträning" - Vid övertygande icke-specifik födoämnesöverkänslighet kan matträning övervägas. Födoämnet bör vara viktigt ur näringssynpunkt eller socialt mycket viktigt. Dessa patienter vågar inte äta födoämnet hemma pga rädsla för reaktion. Matträning görs i första hand på patienter med negativt IgE-test, men undantag kan göras.
  • Läkemedel
    • Antihistamin - Vid lättare former av födoämnesallergi kan man prova antihistaminpreparat vid behov eller regelbundet.
    • Adrenalin - Vid allvarligare symtom, som svullnad i halsen eller symtom av anafylaktisk karaktär skall patienten ha tillgång till egenbehandling med adrenalin i injektionsform (s k autoinjektor) och perorala kortisonpreparat.
    • Natriumkromoglikat (Lomudal GI) - Är ett antiallergiskt preparat, vars exakta verkningsmekanism är oklar. Det finns skäl att antaga att en allergisk inflammation förhindras genom inhiberad degranulering av mastceller i tarmslemhinnan. Vid övertygande besvär av födoämnesöverkänslighet, där elimination ej givit tillfredställande resultat samt till patienter som av sociala skäl har svårt att avstå från misstänkt föda, kan man prova natriumkromoglikat.

Referenser

  • Bindslev-Jensen C, Ballmer-Weber BK, Bengtsson U et al. Standardization of food challenges in patients with immediate reactions to foods. Position paper from European Academy of Allergology and Clincal Immunology. Allergy 2004; 59: 690-7.
  • Bischoff SC et al. Allergy and the gut. Int Arch Allergy Immunol 2000; 212(4): 270-83. 
  • Bruijnzeel-Koomen C, Ortolani C, Aas K, Bindslev-Jensen C, Björkstén B, Moneret-Vautrin D, Wüthrich B. Adverse reactions to food. Position paper. Allergy 1995; 50: 623-635. 
  • Ortolani C, Bruijnzeel-Koomen C, Bengtsson U, Bindslev-Jensen C, Björksten B, Höst A et al. Controversial aspects of adverse reactions to food. European Academy of Allergology and Clinical Immunology (EAACI). 1999; 54: 27-45. 
  • Food Allergy for GPs: http://www.allergy-clinic.co.uk/food_allergy_for_doctors.htm
  • Food Reactions. American Academy of Allergy, Asthma & Immunology: www.aaaai.org.
  • Forum för födoämnesallergi: www.fffa.se.
  • Price A, Ramachandran S, Smith G P et al. Oral allergy syndrome (Pollen-food allergy syndrome) Dermatitis; 26(2): 78-88
  • Skybala I J, Williams M, Meyer R, Venter C. Sensitivity to food additives, vaso-active amines and salicylates: a review of th evidence. Clin Transl Allergy 2015; 5: 34
  • Commins SP, Platts-Mills TA. Delayed anaphylaxis to red meat in patients with IgE specific for galactose alpha-1,3-galactose (alpha-gal). Curr Allergy Asthma Rep 2013; 13(1): 72-7