Artros

Sjukdomskategori: 

Bakgrund

En vanlig missuppfattning är benämna artros som förslitning vilket kan göra patienten rädd för att ”slita” ytterligare på lederna och därmed leda till inaktivitet. Artros är den vanligaste orsaken till inaktivitet hos personer över 65 år. Personer med artros löper faktiskt risk att dö i förtid, framför allt i kardiovaskulär sjukdom. Artros kan utvecklas i alla leder och drabbar oftast knän, höfter, tummens grundled (CMC I) och fingerleder (DIP och PIP), men relativt vanligt är även käkled, stortåns grundled.

Artros är mycket vanligt förekommande och aktuell forskning visar att var fjärde vuxen över 45 år i Sverige har artros i någon led, vilket motsvarar ungefär 1 miljon människor. Artros i knäleden är vanligare hos män i åldersgruppen under 45 år. I övrigt är det vanligare med artros hos kvinnor (förhållandet ungefär 2:1). Sjukdomsmekanismerna är inte helt kända och det finns flera möjliga delorsaker till artros, t ex biomekaniska och inflammatoriska tillstånd.

Hög ålder orsakar i sig inte artros, även om tillståndet är vanligare i högre åldrar. De vanligaste riskfaktorerna: Ärftlighet, Övervikt, Tidigare ledskada, Överbelastning i arbete/på fritid eller på grund av medfödd/förvärvad felställning i led, Övervikt kan möjligen öka risken även för fingerledsartros, vilket leder tankarna till att ännu inte helt klarlagda samband mellan metabola faktorer och artros existerar.

Symtom

  • Smygande debut
  • I samband med trauma
  • Symtomfria perioder
  • Smärta i vila
  • Smärta vid igångsättning
  • Stelhet
  • Nedsatt rörelseförmåga  
  • Ledsvullnad
  • Benutskott runt leden

Utredning

  • Anamnes
  • Symtom
  • Kliniska fynd
  • Röntgen

Differential diagnoser

  • Reumatoid artrit
  • Osteonekros
  • Fraktur eller ligamentskada
  • Tumör/malignitet

Behandling

  • Information. Patienten bör som första åtgärd informeras om vad artros är och att lämplig fysisk aktivitet, samt kontroll av kroppsvikten, utgör grunden i behandlingen. I och med att smärta förekommer i samband med belastning vid artros föreligger ofta en oro för att aktivitet ska påskynda artrosutvecklingen. Det finns dock inga belägg för att motionsaktivitet eller aktivitet i det dagliga livet skulle påskynda sjukdomsförloppet.
  • Fysisk aktivitet och anpassad träning har smärtstillande effekt, men kan initialt orsaka ökad smärta. Aktiviteten kan bestå i hemövningar, promenader, träning hos fysioterapeut eller på gym. Att träna fem minuter om dagen och bara bryta inaktivitetsmönstret kan medföra stora positiva hälsoeffekter för den som tidigare varit inaktiv.
  • Smärtstillande: Paracetamol utgör förstahandsvalet. NSAID:s kan användas under begränsad tid.
  • Fysioterapeut (tidigare sjukgymnast) – Artrosskola. Artrosskolan inleds med ett individuellt besök hos fysioterapeut, som bedömer om patienten kan ha nytta av artrosskola.
  • Dietist - Vid behov hänvisas överviktiga patienter till dietist för intensifierade livsstilsförändringar i viktreducerande syfte.
  • Operation - I de fall denna utökade icke-kirurgiska behandling inte leder till tillräckliga resultat övervägs remiss till ortoped för ställningstagande till operation.

Referenser

Thorstensson C, Dahlberg L, Garellick G. BOA-registret Årsrapport 2013: Västra Götalandsregionen; 2014. 

Turkiewicz A, Gerhardsson de Verdier M, Engstrom G, Nilsson PM, Mellstrom C, Lohmander LS, et al. Prevalence of knee pain and knee OA in southern Sweden and the proportion that seeks medical care. Rheumatology (Oxford). 2015;54(5):827-35. 
Nuesch E, Dieppe P, Reichenbach S, Williams S, Iff S, Juni P. All cause and disease specific mortality in patients with knee or hip osteoarthritis: population based cohort study. BMJ. 2011;342:d1165. PubMed PMID: 21385807. Pubmed Central PMCID: 3050438. Epub 2011/03/10. eng. 

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar. Socialstyrelsen 2012