7 vanliga frågor om testosteronbrist hos män

Vem drabbas av testosteronbrist, vilka är symtomen och hur vanligt är det? Här svarar Mikael Lehtihet, docent och överläkare vid medicinkliniken på Capio S:t Görans sjukhus, på sju vanliga frågor om testosteronbrist.

1. Vilka är de vanligaste symtomen vid testosteronbrist?

Symtomen på testosteronbrist är oftast ganska vaga. Ofta noteras en tilltagande trötthet och initiativlöshet som kommer över tid.

Minskad sexuell lust och erektionsproblem kan förekomma men är inte alltid tydligt korrelerade till serum-testosteronvärdena då det oftast finns flera samverkande faktorer som förklaring.

Vid blodprovstagning noteras oftast en lätt blodbrist (anemi) där blodvärdet (hemoglobinvärdet) hos män med symtomgivande testosteronbrist oftast ligger i det nedre referensintervallet.

Vid mycket låga nivåer av testosteron hos den enskilde mannen (nivåerna hos män varierar mycket, bland annat, beroende på känslighet på receptornivå som delvis styrs genetiskt) ses ökad risk för benskörhet, påverkan på spermieproduktion, viktuppgång med ökad fettmassa i förhållande till muskulatur.

2. Vem drabbas av testosteronbrist?

Testosteronbrist hos en i övrigt frisk man som inte har regelbunden medicinering som kan påverka testosteronnivåerna är mycket ovanligt.
 
Klassiska orsaker till testosteronbrist är antingen att man har någon form av sjukdom i testiklarnas leydigceller där testosteronet bildas, som efter cellgiftsbehandling, strålning eller på grund av genetisk sjukdom för att bara nämna några exempel. Vi kallar då testosteronbristen för primär hypogonadism.

En annan orsak kan vara att hypofysen (en hormonproducerande körtel som är en del av hjärnan) eller hypotalamus (region i hjärnan) inte kan bilda hormoner som signalerar till leydigcellerna att bilda testosteron.

De vanligaste sjukdomarna i denna grupp är så kallade hypofystumörer, men även genetiska sjukdomar liksom strålning är andra orsaker till att testosteron inte kan bildas i den nivå som kroppen behöver. Vi kallar då tillståndet för sekundär hypogonadism.

3. Hur vanlig är det med testosteronbrist?

I avsaknad av annan sjukdom och medicinering med läkemedel som påverkar bildningen av testosteron (glukokortikoider, opioider mfl) är symtomgivande testosteronbrist ovanligt, även med tilltagande ålder, då de flesta endokrina organ har en överkapacitet i händelse av ökat behov.

Hur vanligt det är med symtomgivande testosteronbrist (hypogonadism) är svårt att enkelt svara på då många studier endast utgått från testosteronvärdet för att definiera brist och inte samtidig mer objektiv symtomatologi.

Dess relativa ovanlighet återspeglades dock tydligt i en stor akademisk studie vid namn –”Testosteron trials” som baserades på totalt 790 män. Rekryteringen skedde via miljontals inbjudningsbrev och mer än 50 000 telefonintervjuer för att finna män som var 65 år eller äldre med låga testosteronnivåer (<9,54 nmol/l vid två mättillfällen) utan någon uppenbar anledning annat än hög ålder.

4. Hur behandlas testosteronbrist?

Målet med behandlingen är att återställa testosteron-nivå i kroppen.
Det finns flera olika behandlingssätt:

  1. Testosterongel som används varje dag
  2. Testosteroninjektion som vanligtvis injiceras intramuskulärt var tredje månad
  3. Hypofyshormoninjektion (gonadotropiner) vid barnönskan och vid så kallad sekundär hypogonadism. Ges som injektioner en till tre gånger per vecka.  Denna behandling fungerar inte om felet ligger primärt i testiklarna.

Vilket behandlingssätt som passar bäst diskuteras med behandlande läkare.

5. Kan testosteronbrist leda till andra sjukdomar?

Symtomgivande testosteronbrist som uppkommer i vuxen ålder påverkar framför allt  livskvaliteten som ofta blir sämre med minskad psykisk och fysisk ork samt sämre sömn.

Omfördelning av kroppskonfigurationen med minskad muskelmassa och tilltagande fettmassa. Även sexlusten och förmågan kan påverkas.

Vid uttalad brist ökar risken för benskörhet. Huruvida det finns något samband mellan testosteronbrist och hjärt- och kärlsjukdomar är omdiskuterat.

Hos män med typ 2 diabetes har man sett att låga testosteronvärden är vanligare än hos de som inte har diabetes. Behandling med testosteron har dock inte entydigt visat att blodsocker, blodtryck eller blodfettsstörningar förbättras med testosteronbehandling.

6. Kan testosteronbehandling ge biverkningar?

Testosteronbehandling kan öka blodvärdet (hemoglobin, Hb). Eventuellt föreligger också en ökad risk för venösa tromboser den första tiden efter insatt behandling.

Känsligheten för testosteron och testosteronnivåerna gör att vissa män kan få blodtrycksstegring och hos män med obehandlad hjärtsvikt tilltagande besvär.

Risken att få prostatacancer har inte visats öka vid testosteronbehandling, men vid redan konstaterad prostatacancer ges denna behandling som regel inte.

Vid tendens till manligt håravfall kan detta accentueras vid insättning av testosteronbehandling liksom akne.

7. Vad kan vi förvänta oss av framtidens behandling och forskning kring testosteronbrist, tror du?

Från studien ”Testosterone Trials” som publicerades för ett par år sedan visades tydligt att förskrivning av testosteronsubstitution bör ske enligt stringenta riktlinjer. Inget tyder på att patienter med primär eller sekundär hypogonadism inte ska erbjudas substitutionsbehandling.

Försiktighet bör dock iakttas vid typ 2 diabetes/metabolt syndrom och åldersrelaterade låga testosteronvärden samt till män med misstanke om underliggande hjärt-och kärlsjukdom.

Effekten av testosteronsubstitution har till dags dato varit måttlig både på sexuell funktion, vitalitet, fysisk förmåga samt kognitiv funktion på äldre män – de vanligaste symtomen som kopplats till hypogonadism och som ibland behandlas med testosteron.

För att bättre kunna förstå vilka män som har testosteronbrist, då symtomen är vaga och testosteronnivåerna inte alltid korrelerar med symtomen, bör bättre markörer än serumtestosteron som har ett brett normalspann användas för att undvika överbehandling och minimera eventuella bieffekter av behandlingen.

Vi behöver också studier dimensionerade för att svara på frågan huruvida testosteronsubstitution till äldre män med gränslåga eller låga testosteronvärde är säkert att ge ur hjärt- och kärlsynpunkt.

I avvaktan på dessa studier bör man vara restriktiv med testosteronsubstitution till män som inte riktigt uppfyller kriterierna för primär eller sekundär testosteronbrist.

Källa